SB & Ed Hunter

Låtutmaning 5 - en låt som påminner mig om någon

2012-01-20T12:21:00.002+01:00

Styvmoderligt behandlad den här bloggen.

Kommer omedelbart att tänka på en låt till den här utmaningen. 2003 hade jag precis träffat det som idag är min fru. Jag bodde då i Malmö och hon i Stockholm och vi träffades så ofta det gick. OFtast var det jag som åkte upp till Stockholm för att hälsa på. Den här låten spelades mycket på radio, och förutom att den sammanföll med att vi träffades så är där ett par textrader som slår an, även om texten i sin helhet kanske inte speglar vårt förhållande. Bland annat när han sjunger "I went from Gothenburg to Stockholm just to see if heaven's guarantee included me". Det kändes oms jag då, förutom att Göteborg i mitt fall var Malmö.

Låtutmaning 4 - en låt som gör mig ledsen

2011-11-03T10:11:00.000+01:00

Det har funnits låter sopm har gjort mig ledsen där och då - men det har släppt, de är idag bara bra låtar. Och det finns ju låtar som kan framkalla en melankoli hos mig som även om den är ledsam ändå är lite skön. TIll exempel Vidrar vel till Loftarasa med Sigur Ros. Låten som föll på målsnöret i utmaning nummer 1.

Så, även om det inte direkt finns nån låt som gör mig ledsen, så finns det en som jag förknippar med en händelse som fortfarande gör mig ledsen.

För över tio år sedan, fan, snart femton nästan - så var jag på skidsemester med ett stort gäng kompisar och en av dem som var med som var en mycket god vän. Vi pratade i telefon varje dag och sista dagen skadade han sig väldigt illa. Han låg i koma och var nära att inte överleva alls. Han har än idag inte hämtat sig från olyckan och är till min stora sorg inte längre samma person som han en gång var. Jag har dåligt samvete för att jag tappade kontakten helt med honom när jag flyttade till Stockholm, och pratar idag bara sporadiskt med honom på Facebook.

Och det är den här låten som påminner mig inte så mycket om honom som om den där semestern. VI lyssnade på den på hotellrummet rätt mycket när vi varvade ner efter skidåkningen. Jag gillade hur James Hetfield sjunger i låten. Väldigt mycket. Gör det fortfarande, men inte på samma intensiva sätt som då.

<

Låtutmaning 3 - en låt som gör mig glad

2011-10-25T20:28:00.000+02:00

Förvånansvärt svårt att kläcka detta. Efter en stunds funderande kommer jag oundvikligen in på en tid då livet var, kanske inte lyckligare - för det är jag nu också, men i alla fall mer okomplicerat om man ser till det faktum att man i högstadieåldern inte har så många måsten som nu. Och om vi förflyttar oss till sommaren 1994 ungefär så lyssnade jag rätt mycket på det som sorterades under "skatepunk" - och då är det två låtar som jag faktiskt inte kan välja bara en enda av. Jag hade tänkt vara stenhård med bara ett val på varje utmaning - men det faller här. De här låtarna ger mig känslan av sommar, hämtpizza på badet, fotbollscuper i Danmark, skippade läxor och okomplicerat tonårsliv*.

*Jag är väl medveten om att för vissa var tonåren mer "Heaven knows I'm miserable now" än "Sun is shining and the babes are surfing nude"

Låtutmaning2 - min hatlåt

2011-10-21T12:21:00.000+02:00

Man skulle kunna göra det lätt för sig här och köra Carzy Frog eller nåt - men min första tanke var faktiskt på en låt som jag på något sätt vet är rätt ok - men associationerna den ger mig gör att jag vill döda ett gulligt djur.I början av millenniet jobbade jag på ett sånt jobb som man skaffar sig efter lumpen innan men riktigt bestämt sig för att börja plugga... Ett jobb man inte direkt blev smartare av liksom. Jag tillbringade min tid i en butik där det spelades kommersiell radio av det mest otaggiga slag man kan tänka sig. Jag minns inte vilken kanal det var men det var skval med stort S.Bara det kan ju få en att hata vad som helst - när det dessutom är på ett jobb man innerst inne hatar så blir det liksom upphöjt i två. Så, utan ytterligare dröjsmål presenterar jag låten som spelades mest av alla:

Låtutmaning1 - din favoritlåt

2011-10-15T11:47:00.002+02:00

Det var längesedan jag med bestämdhet kunde säga att "den där, det är min favoritlåt", men om jag måste så... Det är otroligt svårt, så otroligt otroligt svårt. Jag tänker inte gardera mig genom att räkna upp vilka låtar som är med och slåss om att vara min favoritlåt. Jag krystar istället ur mig den här:Jag gick i nian eller hade precis börjat i gymnasiet och min musiksmak hade nog stått ganska stilla i några år. Jag gillade metal och punk. En dag satt jag och kollade på ZTV på den tiden den kanalen fanns, och på den tiden den spelade musik. Den här låten dök upp , och stack framför allt ut, i bruset.

Plattan den var med på recenserades sedan i Aftonbladet och fick om jag inte missminner mig fem plus av dåtidens absoluta auktoritet på området - Per Bjurman.Jag gjorde som var brukligt då. Jag gick till Folk å Rock på Stortorget i Lund och lyssnade på plattan, som man gjorde på den tiden. Låten jag hörde på ZTV var med och var magisk - men övriga låtar grep inte tag i mig. Det var en besvikelse, men jag tänkte att den där låten är ju magisk - det måste finnas något mer. Så jag återvände flera gånger och lyssnade igenom skivan För det var så man gjorde, det känns konstigt att tänka tillbaka på det. Där stod jag i en timme i sträck och lyssnade på en platta i en musikaffär. Och till slut hittade jag det magiska i resten av låtarna på skivan också. Men det är denna som är höjdpunkten. Jag tror att det egentligen är en power ballad.

Utmanande

2011-10-14T20:29:00.000+02:00

Oem ett träd faller i skogen och ingen hör det falla, ger det då ifrån sig ett ljud. Om ett blogginlägg skrivs och ingen läser det, går det då att läsa - eller nåt.

SKit i det, detta gör jag med allra största säkerhet för mig själv. För tusen år sedan gjorde halva bloggsverige 30 dagarslåtutmaningen. Nu ska jag göra den. Kanske ökar jag frekvensen lite i uppdaterandet här. Vi får se.

Så här går det till 30 inlägg om 30 låtar. I den här ordningen:

dag 1 – din favoritlåt
dag 2 – din hatlåt
dag 3 – en låt som gör dig glad
dag 4 – en låt som gör dig ledsen
dag 5 – en låt som påminner dig om någon
dag 6 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 7 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 8 – en låt som du kan hela texten till
dag 9 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

Nu ska jag läsa lite fantasy, så återkommer jag när fått suga på ettan. Den är ju helt sjuk.

Så att det händer nåt, bloggen lever ju

2010-12-13T20:08:00.003+01:00

Stal från Eric, som jag brukade göra förr.

SENASTE

1. Telefonsamtalet du gjorde: Rosenborgs pressansvarige Harald.
2. Telefonsamtalet du fick: Från min Far
3. Utestället du varit på: 1900
4. Roliga grejen som hänt: Att Iris spexade på Coop Forum.
5. Personen du smsade: Min fru
6. Personen du tänkte på: Min fru.
7. Du skrev till på Facebook: En kommentar till en gammal klasskamrat från grundskolan.
8. Du kommenterade: Henke H med ett lustigt skämt
9. Du tillbringade natten med: Min fru och min dotter
10. Du kramade: Maija

Nuevo estilo

2010-09-04T15:10:00.002+02:00

På tal om föräldraskap så är det inte bara på ett abstrakt, känslomässigt, plan som man förändras.

Det är numer mycketmer funktion framför form - om man jämför med förut. Innan Iris gick jag hellre långt i ett par obekväma skor i vetskapen att jag såg cool ut. Alla vet ju att det är viktigt at vara cool.

Inte längre. Sedan jag blev far har jag inhandlat såväl "joggingskor" som regnställ. Ett par timmar sppromenerande om dagen i All stars blev ganska snabbt ohållbart, varför ett par gympadojor i skrikiga färger och tjock sula införskaffades. Det kompletterades alltså sedan med ett regnställ som enligt säljaren både kan hålla vätan ute och andas samtidigt.

Så där går jag nu, på stadens gator som en vanlig man. Praktisk, men inte så snygg

Kärleken

2010-08-26T20:32:00.003+02:00

Oj, ända sedan Iris föddes för tre månader sedan har jag gått med tanken att försöka sätta tankar och känslor på e-pränt. För min egen skull så att jag kan gå tillbaka och minnas hur det kändes och var som hände - och för Iris skull för att kunna berätta och förklara hur det var. Men varje gång jag samlat mig så har det blivit mig övermäktigt; var börjar man, vad säger man, hur förklarar man?

"Det går inte att beskriva, det måste upplevas", sade jag lillgammalt när jag som nioåring intervjuades av Skånska Dagbladet då jag gjort Hole-in-one - och så mycket klyscha det är så är det ju precis så det ligger till. Alla som frågar hur det känns har fått samma svar, "det största som hänt". Jag har svårt att formulera hur det känns, jag är mitt uppe i det och förmår inte se på hur det är att bli, och vara, pappa från sidan, som en betraktare.

Kärleken man känner är obeskrivlig, och den är annorlunda den gränslösa kärlek jag känner till Iris mamma - för den är i slutändan på något sätt villkorad, den kärleken är avhängig "tråkiga" saker som respekt, trohet och att den i viss mån besvaras. Men kärleken till Iris är helt villkorslös. Det närmaste jag kommit att beskriva är nog min kusins något bisarra beskrivning: "Nu är jag beredd att döda". För så är det, där man förut till syvende och sist var sig själv närmast är man det inte längre - nu är man för all framtid bara tvåa. Någon viktigare har kommit och det är bara att gilla läget, och det gör man. Såklart. Man gör vad som helst.

Och ja, självklart är det slitsamt emellanåt, men det är otroligt hur mycket det kan ge att umgås med någon som egentligen inte kan mycket mer än att jollra och bubbla salivbubblor. Ett smajl och tröttheten efter få sovtimmar och en arbetsdag är som bortblåst.

Velour

2010-05-01T13:44:00.003+02:00

För mig är det helt självklart att vara hemma med vårt barn halva tiden av föräldraledigheten - och jag tror att det på ett "nationellt jämlikhetsplan" är viktigt och bra och nyttigt att pappor och mammor delar på ledigheten.

Men, för mig är det inte så mycket ett ädelt jämlikhetstänkande som gör att jag vill vara hemma så mycket som möjligt. Det är ju för att jag ska få umgås med min dotter så mycket som möjligt. Rent egoistiskt tänkt alltså.

uppochner

2010-04-14T15:20:00.004+02:00

Efter att ha ultraljudat och fastställt att Ärtan låg på "fel" håll, dvs i sittande ställning, bokades vi in på vändningsförsök på Danderyd.

En vändning kan innebära att det hele sätts igång och med liten mental förberedelse på att det kunde bli hemfärd med bebis så åkte vi till Danderyd. Rent konkreta förberedelser hade också gjorts då vagn och spjälsäng monterats ihop. Sängen är för övrigt väldigt fin nu när den är bäddad och klar.

Väl på Danderyd visas vi till ett rum, ett förlossningsrum, där magen kopplades upp till en apparat som skulle kolla så att pulsen var jämn och fin, vilket den så klart var. Efter det skulle man göra ett ultraljud innan man tog beslut om vändningsförsöket skulle genomföras.

Själv satt jag vid sidan och spelade cool och låtsades som att jag inte berördes av tanken på att de antagligen med våld skulle trycka runt min ofödda dotter inuti min frus mage.

Till slut kom doktorn som klämde lite på magen och kom fram till samma sak som barnmorskan, nämligen att det kändes som en relativt lättflyttad bebis.

Ultraljudet startades och nästan genast visade det sig, till allas förvåning, att Ärtan hade vänt sig. Någon gång under de sex senaste dagarna hade hon helt sonika gjort ett headstand efter att ha suttit exakt likadant hela vägen.

Det bästa antiklimax jag varit med om på något sätt. Även om det kunde blivit ett lyckat vändningsförsök, eller ett kejsarsnitt som kan vara hur smidigt som helst så känns det ändå bra att det nu ser ut att gå mot en"vanlig" förlossning. Skulle det blivit ett plötsligt, eller planerat, snitt så vore det med största sannolikhet ingen fara. Men att inget speciellt planeras är trots allt ett tecken på att allt står rätt till.

Sen kanske jag hade tänkt annorlunda om det var jag som skulle pressa ut 3-4 kilo genom min livmoderhals.

35

2010-03-30T12:59:00.003+02:00

Det är drygt en månad kvar till beräknad nedkomst, och längtan alltså. Jag försöker komma på om jag någonsin längtat så mycket efter något som det här, efter henne. Julaftonslängtan när jag var åtta var nog rätt stark, eller längtan efter roadtripen i USA när jag jobbade på ett skitjobb, eller längtan efter att bli färdig med sin utbildning så jag skulle slippa gå i skolan en enda dag till i mitt liv. Men det kan inte mäta sig, inte ens nära.

Det är nu bekräftat det vi räknat ut själva: Hon sitter upp och ser inte ut att vilja vända sig. Ett ultraljud bekräftade det och nu återstår beslut om ett "manuellt" vändningsförsök - och lyckas inte det är det frågan om snitt eller inte. Jag vet inte vad jag ska tycka, jag HATAR knivar, blod och gore. Men jag skulle å andra sidan med största sannolikhet hata att pressa ut en bebis med rumpan före. Jag kan ju bara komma med input.

Tröttnar aldrig på ultraljud. Sjukt coolt att se lite ansiktsdrag och lite fingrar som viftar. I vecka 35 beräknades hon nu väga 2229 gram. Som en riktig bebis nästan.

Ingvar Kamprad Elmtaryd Aggunnaryd

2010-03-10T19:01:00.002+01:00

Om knappt två månader är vi späd/småbarnsföräldrar - kanske skulle vi tagit det i beaktande när vi köpte ny filt till soffan. Den gamla var sliten och ful så vi köpte en ny. En helt vit en...

I måndags var vi på Ikea och handlade på riktigt, det har jag inte gjort sedan jag flyttade hemifrån sommaren 2000. Visst , jag har varit på Ikea - men bara åkt därifrån med värmeljus, typ.

Nu var det for real. Spjälsäng, spjälskydd, madrass, badbalja etc och dylikt. Det blir väldigt påtagligt när man står och väljer mellan spjälsängen Gulliver och spjälsängen Snigel (Det blev Gulliver). Påtagligt att det snart är dags.

Emellanåt känns det emellertid som att allt är på låtsas. Som att någon ska knalla fram och säga "nu lägger vi ner den här vuxencharaden och dricker bärs istället". Men det går över - och sedan börjar jag fundera på om jag kommer att hinna, alternativt vilja, äta under förlossningen.

Om du fortsätter andas så här älskling så värmer jag laxpuddingen. Vill du ha kapris också, eller bara citron och smör?

Iris

2010-01-21T14:12:00.002+01:00

Den 21:e januari fick jag reda på att jag ska få en dotter - det var magiskt.

On a related notice

2010-01-13T02:09:00.002+01:00

Apropå förra inlägget: Jag har nu i min ägo, på min mobil, en lite film där man ser hu Ärtan boxar/sparkar Idha i magen. Inifrån.

Jag tröttnar inte på att se den.

Trampa vatten

2010-01-05T17:25:00.002+01:00

Bebisen sparkar emellanåt järnet i Idhas mage. Första gången jag kände det var magiskt - och även om det inte är nyhetens behag på samma sätt längre så gillar jag att känna när den röjer där inne. Så jag får vara med liksom...

Dosmilnueve

2009-12-29T14:23:00.004+01:00

Den här har jag snott av Eric.

Årets bedrift: Fan, jobbig början. Vet inte om jag stått för några större bedrifter som känns roliga att ta upp. Kanske att jag blir äldre och vuxnare utan någon som helst noja.

Årets bittra: Sjukt tråkigt klyschigt - men, Malmö FF. I love you but your bringing me down. Trots lågt ställda förväntningar blev det ändå pannkaka på nåt sätt.

Årets bästa semester: Hmm... Barcelona är purfärskt i minnet och var grymt skönt julfirande. Midsommar i Berlin tung tvåa. Eller om det är omvänt. Vet inte.

Årets nytillskott: Heh. Inget än... Maj

Årets förlust: FA-cupfinalen.

Årets vuxenpoäng: Jag har, i kronologisk ordning, tagit ett banklång tillsammans med min fru, "blivit gravid" (inte jag men...) och firat min första bröllopsdag. Känner att det räcker så. Behöver inte ta upp alla kvällar jag faktiskt bara tagit "en öl".

Årets fysiska förändring: Att bli allt ocoolare är väl ingen fysisk förändring - så gråa hår vid tinningen.

Årets nya kändisförälskelser: Eeh. Svår fråga, killarna i Bear Quartet återtog en plats i hjärtat - gälls det?!

Årets mest gåshudframkallande låt: Kommer ju inte ihåg när låtar kom. Men två låtar som jag vet är från i år: Aldrig ensam - Jonathan Johansson och Carry your weight - Bear Quartet. From the top of my head...

Årets läsupplevelse: Vi de drunknade av Carsten Jensen. Gillade den mycket. Den fick mig att tänka på min farfar, och min far.

Årets insikt: You snooze you lose? Annars att jag orkar inte längre går direkt från festen till jobbet. Det går inte.

Årets tv-besatthet: Inte The Wire-klass, men Sons of Anarchy var det enda helt nya som jag gick upp i ordentligt. Annars alltid Top Chef. Senaste säsongen höll ju sjukt hög klass rent matlagningsmässigt. Enskilt tv-ögonblick: Säsongsavslutningen av Dexter. Battlestar Galactica fötrjänar också ett onmämnande. Plöjde samtliga säsonger i ett för mig rasande tempo.

Årets fest: Jämfört med förra årets bröllop är det inget som sticker ut på samma sätt. Jag känner dock här att det är något som undslipper mig, något jag inte riktigt kan sätta fingret på vad. Kanske ett tecken på att det var en bra fest...

The big five oh oh

2009-06-25T17:40:00.002+02:00

Vafan. Hör inte de som argumenterar för att det måste finnas en gud genom att säga "det kan inte vara en slump att det föds nästan exakt 50% pojkar och 50% flickor, det kan inte var en slump att fotosyntesen är så snillrikt konstruerad, det kan inte vara en slump att... osv etc" hur de låter.

En slump? 6 miljarder års evolution en slump. Vi krälade ju inte upp ur vattnet med gälar för att en vecka senare, av en slump, kläcka ett ägg där en homo erectus rullade ut.

En hand i himlen

2009-01-02T22:51:00.003+01:00

Jag har inte hört alla, men en av förra årets låtar gjorde min vän Jonathan Johansson en av de allra bästa. Så:

2 lax 8

2008-12-31T17:39:00.003+01:00

Inte långt kvar till 500 inlägg, även om det har slagits av på takten en smula. Nummer 498 följer nedan Eller, det är väl egentligen påbörjat.

Det blir ingen årssammanfattning, inte i ordets rätta bemärkelse i alla fall.

Ett par utropstecken noterar jag från det gångna året. Jag gick bland annat ut skolan. På riktig, på riktigt. Hoppas att jag aldrig återvänder - såvida det inte är för att jag vunnit 100 miljoner och känner att jag vill läsa Antikens historia; jag vet ju i ärlighetens namn inte så mycket om etruskerna.

Jag började dessutom jobba i den bransch jag planerar att förtjäna mitt uppehälle i under den närmsta, och mer avlägsna, framtiden. Först för Sydsvenskan, sedan (och för tillfället) för TV4. Gott så.

Sedan i september gifte jag mig, och nu börjar jag närma mig poängen i det här inlägget. Det var en riktigt höjdare till fest. Och det var dessutom någon sorts zenit på en höst (började egentligen i somras) som innebar de mest intensiva festande jag sysselsatt mig med sedan jag började på universitetet i Lund för drygt sju år sedan.

Kanske kände jag att det var en sista sväng på dansgolvet på något sätt. jag är trots allt inte 19 längre etc, etc. Anyway, det tog på krafterna att festa och samtidigt jobba heltid och för inte alls länge sedan satt jag i en träsoffa på Tranan och kände att nu, nu orkar jag inte mer. Jag måste sova. Sedan kom jag hem och när jag slog på TV:n och ZTV, tittade markus Krunegård rakt på mig och sjöng "det är ett idogt jobb att driva ungdomen ur sin kropp", och det kan jag hålla med om. Det kändes nästan regisserat.

Inte så att jag festat färdigt, inte på något sätt. Men jag tror att jag för sista gången har gått direkt från jobbet till o-baren klockan ett på natten.

Så, för att avsluta detta innan jag helt tappar bort vad det var jag skulle komma till: Det var ett fantastiskt år med min fantastiska fru och mina fantastiska vänner - gamla som nya.

Men jag trot att nästkommande blir annorlunda. Säkert fantastiskt, men till yttermera visso annorlunda.

Uffe

2008-10-18T01:12:00.002+02:00

Jag har ju alltid gillat "oh la la jag vill ha dig" med Ulf Lundell; men i natt på Seven Eleven var det ett pekoral i Björn Rosenström-klass. Jag led medan jag handlade läsk. Vilken skit.

Vad hände, är det en skitlåt eller var det en glitch i matrixen? fan vet.

sifferlek

2008-08-20T01:25:00.003+02:00

3-5-2/5-3-2 ikväll alltså. Intressant; men jag förutspår att den 6 september mot Albanien är det tillbaka till gamla beprövade 4-4-2

2012

2008-08-09T02:17:00.002+02:00

Arrangörerna av OS i London måsste ha haft en jobbig eftermiddag.

" Oh no, bloody 'ell not the fire works too"

Det enda sättet de kan bräcka kineserna nästa gång är med en dramatisering av massakern på Himmelska fridens torg.

Top notch

2008-08-06T12:59:00.001+02:00

Det bästa med att ha någon som varje morgon sågar med motorsåg i sten någonstans på innergården är: Man riskerar inte att sova bort förmiddagarna efter att ha jobbat till kl 01.

Toppen.

Hej konsument?!

2008-07-29T14:34:00.001+02:00

Mest överskattade frukt: Banan

Vilken frukt äter du oftast sett till hur lite du gillar den: Se ovan

The chase, is better than the catch

2008-07-07T20:10:00.002+02:00

Scooters nya är bra;

men inte lika bra som deras bästa hittils:

Klassiker.

Åh, just det!

2008-07-05T21:34:00.002+02:00

Jag är med i källförteckningen i ett examensarbete; eller rättare sagt: En artikel jag skrivit har använts som källa i ett examensarbete på Malmö Högskola. Varför hoppar vissa studenter av sin högskoleutbildning - en studie om orsaker till avhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola.

Kanske var det till och med min artikel som inspirerade dem till uppsatsen?! Vem vet... Det kanske inte är någon big deal, men det är rätt kul att läsa saker i stil med "Han skriver i sin artikel att..." och såna källhänvisningar inom parentes till min artikel. Plus att jag figurerar med professorer och forskare i källförteckningen.

Artikeln finns i en något förkortad form här.

200 miles north of Dutch Harbor

2008-07-05T21:16:00.006+02:00

Jag har skrivit om det tidigare, men nu har jag tagit det till nästa nivå. Efter att ha blivit dödligt förälskad i Discovery-serien, Deadliest Catch, om krabbfiskare på Berings Hav när den gick senast, blev jag såklart överlycklig när säsong 2 drog i gång i veckan. Det går emellertid på tider som passar mig illa, så, nu har jag helt enkelt försett mig med hela säsongen. Färdig att njutas på de tider som passar mig.

Flera timmar med Time Bandit, Cornelia Marie, Northwestern, Rollo, Maverick och deras besättning.

Ahahhahahahahahahahaah!

2008-06-25T13:22:00.002+02:00

Jag öser på med bloggandet här. Har lite att ta igen.

Kanske inte så roligt om man inte är MFF:are.

Åsiktsmaskinerna är våra vänner

2008-06-25T12:48:00.006+02:00

Yes! Jag älskar när Aftonbladet har ett alternativ i sina omröstningar som är "ingen åsikt". Klickar alltid på den. Jag nöjer mig nämligen inte med att inte rösta i frågor jag inte har en åsikt i. Jag vill att alla ska veta det.

Vill dock poängtera att jag bryr mig om hur mycket kött det är i korven så jag röstade en gång till. Bevis i bilden ovan.

Och, jag gjorde ett test hos Svenskan om hur mycket Sex and the City-nörd man var. Det visade sig att jag är en nörd.

Kanske lever jag mig in i livet som Carrie eller Samantha lite för mycket. Tror att jag ska leta efter ett test där man kan se vem man är i serien för att reda ut det - jobbigt att inte veta om jag är Carrie eller Samantha.

með suð í eyrum við spilum endalaus

2008-06-25T12:03:00.003+02:00

Jeezus. Jag hänger inte med längre. På riktigt. För 10 år sedan hade jag koll på demoband - nu hade jag missat att Sigur Rós, ett av mina absoluta favoritband, har släppt nytt. Ska nog köpa en CD tror jag. En sådan man stoppar i stereon.

Finns det någon skivaffär kvar? Förutom Statoil.

Andrej, min Andrej

2008-06-21T23:20:00.003+02:00

Well, Everton kan nog glömma Arsjavin...

Tvåmålsförlust för Holland mot Ryssarna - dags för föryngring av Hollands lag?

Med lite distans till Sveriges uttåg ur EM så tycks det mig som om vi svenskar nog har lite för höga tankar om vårt landslag. Är det verkligen "fiasko" att inte ta sig vidare från en grupp innehållandes Spanien, regerande mästarna tillika bästa poängplockarna i kvalet och ett lag lett av Guus Hiddink med ett befolkningsunderlag som är ungefär femton gånger större än Sveriges... Jag tycker inte det. Det är ett helt normalt och väntat resultat.

Sedan kan man visst tycka att vårt landslag är tradiga eller gamla - eller gamla och tradiga. Men fiasko? Nej.

Och, vad är dealen med att folk vill ha Lagerbäcks huvud på ett fat? Fram till och med att David Villa försvann in i Petter Hanssons döda vinkel i 90:e minuten mot Spanien hörde jag ingen ropa på Lagerbäcks avgång. Vilka spelare skulle han tagit ut för att göra ett bättre EM?

Kim Källström? Visst, duktig spelare men knappast skillnaden mellan elimination och avancemang.

Det är helt uppenbart en satans skillnad på att kvala till och sedan spela i ett mästerskap. Ryssland promenerade inte precis igenom sin grupp. Inte heller Portugal och Turkiet för att nämna andra kvartsfinal-(och semifinal)lag.

Nu hoppas jag på Rysslan- Turkiet i final.

Ja!

2008-06-10T15:29:00.002+02:00

Daniel från start. Satan vad jag hoppas på att han gör en bra match och täpper till truten på de 98% av svenskarna som som skriker "skandal".

Samlad trupp

2008-05-14T12:24:00.002+02:00

Rätt hyfsad EM-trupp tycker jag. Jag förberedde ett collage med hela EM-truppen på jobbet och hade bara Peter Larsson fel - det blev Granqvist. Och, ja. jag hade med Henke innan TT-flashen kom. Min enda egentliga invändning är nog Allbäck. Där hade jag tagit med Marcus Berg i stället.

Undrar hur det känns för Elmander och Rosenberg som i och med Henkes återkomst antagligen hamnar ett steg längre från startelvan. En lösning vore kanske att spela Henke som mittfältare; men det tror jag inte Lagerbäck gör. I alla fall inte från start.

Jag hade formerat laget så här (förutsatt att Linderoth är skadad och att Ljungberg som vanligt tillfrisknar):

Isaksson
Stoor Hansson Mellberg Nilsson
Svensson
Larsson Ljungberg
Källström
Zlatan Larsson

Sen finns det rätt bra spelare på bänken. Elmander, Rosenberg (som verkar vara i bra form), Wilhelmsson, Majstorovic. Jag tippar ut i kvarten på sedvanligt vis.

* * *
Och. Sidwell ryktas vara på väg till Everton. Känns som en bra värvning - en Moyes-spelare. Hoppas han inser att det kan vara mer värt med matchspel än bänkpengar i Chelsea.

Everton säkrade alltså UEFAplatsen genom 3-1 mot Newcastle. Det är kul att läsa alla som hyllar Moyes, om hur Everton är "best of the rest" och om hur Everton kom före Tottenham, Man City, Newcastle et al trots att man spenderade mindre pengar. Men, i ärlighetens namn, "the top four" känns avlägsna. Möjligtvis skulle ägar/tränarturbulensen i Liverpool, och ett Arsenal utan Wenger kunna gå att slå sig in i...

Nej...

2008-05-04T19:06:00.000+02:00

...jag är inte död och begraven. Låg prio på bloggandet bara.

Jag får ofta snilleblixtar strax innan jag ska somna varpå jag tänker för mig själv: "Det där, det är ett kanoninlägg på en smart och underfundig blogg". Men, självklart glöms de bort.

Jag skulle kunna skriva mer om vad jag gör på dagarna - men bloggar som är alltför dagboksaktiga till karaktären blir ofta inte så intressanta. Såvida personen i fråga inte är väldigt intressant. Intressantare än vad jag är.

Åndå. Inte så lång tid kvar på Sydis nu. Tvåveckorsledigheten innan jag skulle infinna mig i Fyran-huset krymptehäromdagen till en dag. Jag slutar 01:00 på söndag natt den 18:e i Malmö och börjar på tidagen den 20:e klockan 09. All work and no play... Det ska bli kul. Ser fram emot att vara hemma i Stockholm efter att ha spenderat mesta tiden i Malmö sedan augusti.

Och så 3-0. På konstgräs.

Man tager vad man haver

2008-04-15T11:28:00.002+02:00

Gott im Himmel, vad jag är trött på mantrat om hur kass Allsvenskan är. Ofta rabblat av personer som antingen har som levebröd att följa den, eller av personer som spenderar en stor del av sin fritid att följa den.

Allsvenskan är som den är efter de förutsättningar som svenska klubblag har idag. Vad kan man förvänta sig av en liga vars talanger försvinner till Holland och Danmark för att tjäna hundratusen extra i månaden, och där de brassar som faktiskt är något att ha försvinner lika plötsligt som de dök upp.

It's been 14 years of silence, it's been 14 years of pain, It's been 14 years that are gone forver that I'll never have again

2008-04-03T19:57:00.004+02:00

Senast det begav sig var jag fjorton år gammal och blev skjutsad av min, eller var det Jonas, mamma? Jag minns i alla fall att vi blev uppmanade att ta med öroproppar "man kan få tinnitus".

"Ja, ja" sad vi och tog med propparna. Föga anade vi att de skulle rädda livet, nåja, på oss. `Til this day har jag aldrig varit på en mer högljuddkonsert.

I fredags var det hursomhelst dags igen. Dubbelt så gammal som senast.

De Lyckliga Kompisarna. När man (jag) 2008 berättar att man ska se DLK finns det tre olika reaktioner man bemöts av. Avund, fnissande klentrogenhet, eller helt frågande.

De helt frågande diskvalificerar sig själva, likaså de fnissande. De som reagerar med avund vet att DLK mellan -92 - -95 var Sveriges främsta trallpunksband med hits som Le som en fotomodell, Scania-Hjon, Troll och Häxor, Tänk om jag vore, Ishockeyfrisyr, När Kristoffer spelar flipperspel, Bompan till Kreml, Sagoland mfl mfl...

Vart var jag på väg? Jo, det var en rolig, och bra, återförening. Tight och glatt som gav mersmak.

Nu kör vi.

* * *

Bengaler& slå folk på käften?! Inte tillåtet. Bara att låta bli så slipper man jobbiga konsekvenser.

Söndagsmorgon

2008-03-30T07:55:00.002+02:00

Att anlända till en stor tidningsredaktion som förste man är alltid lite konstigt. Alldeles ödsligt och tyst, och man hoppas hoppas hoppas att inget statsråd ska mördas eller dylikt innan kavalleriet kommer.

Alltså, jag vill inte att några statsråd ska mördas, oavsett tidpunkt och bemanning på redaktionen. Ni fattar vad jag menar.

Packa pappas

2008-03-26T11:35:00.003+01:00

Sedan den 20 augusti har jag inte varit hemma, i bemärkelsen att jag sysselsatt mig där på daglig basis, i mer än åtta veckor. Tiden har spenderats i Malmö och New York - tyvärr med kraftig kraftig kraftig övervikt åt Malmö. Jag gillar Malmö men hey, New York City baby...

Anyhoo. Nu bor jag återigen i den berömda kappsäcken. I Malmö, inte NYC. Fram till och med mitten på maj ska jag vara nere och jag är faktiskt lite less på att vara hemma så lite. Därför var det ett skönt besked när jag fick sommarvik (tredje viket sedan januari...) i Stockholm. Sommaren i Sthlm är ändå sommaren i Sthlm och allt det där.

I slutet på Maj börjar jag på Fotbollskanalen. Att få betalt för att följa EM är nästan för bra för att vara sant om jag tänker efter. Är emellertid en smula nervös. På Sydsvenskan hade jag ju min prakti på mig att göra alla nybörjarmisstagen. Uppe i fyranhuset blir det liksom skarpt läge på en gång...

För övrigt; om jag vrider på huvudet och tittar ut mot Petriskolan noterar jag att det snöar. Om jag går, nästan, exakt ett år tillbaka i tiden kan man på denna blogg läsa: "Den här uppgiften gjorde att jag igår missade solskenet och nu ser jag genom köksfönstret att rakt över gården dricker någon sitt morgonkaffe i solen. Måtte det hålla i sig – så blir det balkongpremiär i eftermiddag med kaffe och god bok." Och det var 60 mil norrut! What ever happened to my global warming? Dock skönt att känna att min dagar sittandes över skoluppgifter är över.

Vi är vampyrer

2008-03-23T02:40:00.005+01:00

Eftersom jag åker till Malmö för två månaders jobb imorgon (läs söndag) så bestämde vi oss för att ta en heldag på "stan". En sån som i slutändan kostar en ohemul summa pengar men som ändå är värd varenda krona.

Så, man drar runt stan med sin blivande fru för att sedan dra ut i förorten på middag för att sedan dra in till stan igen för att möta upp med fler av ens bästa vänner i hela världen för att befinna sig i någon sorts euforiskt belägenhet och bara låta sig svepas med och vägra gå hem och få med sig folk vidare ut som man kommer sakna under tiden man är borta på jobb och man dansar bästa dansen på länge med sin blivande fru och det är ett enda stort leende för låten är så bra och hon ler så fint och låten är så bra och man är så uppe i det och helt plötsligt är det slut och man åker hem men man har haft en sån kväll som gör att man ändå inser att trots att man ska gifta sig och trots att man snart fyller trettio och trots att man inte orkar lika mycket som 1999 så är man ändå med i leken. Det var en sån kväll, en bra kväll. Jag är en vampyr.

It was one of those nights. Tur att man inte får blåmärken.

Vice vd

2008-03-17T12:22:00.003+01:00

2007 var andra året i rad som Bruce Springsteen varken skrev eller framförde årets bästa Springsteen-låt. Trots att han släppte en ny skiva.

Förförra året var det Mattias Alkbergs "Stockholm" som var det årets bästa Springsteen-låt som Bruce själv inte skrev. Man skulle kunna tro att det skulle gjort Bossen revanschsugen inför 2007 - men istället var det Arcade Fires "(Antichrist Television Blues)" som blev bästa boss-låt.

Undrar vem som kommer göra årets bästa Springsteen-låt... Kanske Bruce själv?

Magnetic Fields har i alla fall gjort en bra och rolig The Jesus and Mary Chain-skiva.

När ska man få ett jävla brejk!?!

2008-03-12T23:31:00.002+01:00

Penalties: Everton 2 - 4 Fiorentina. Santana sidefoots calmly into the right-hand side of the net, and that's it. Everton are out, despite a magnificent effort this evening.

Piss, pest och senapsgas - som min gamla fotbollstränare sa.

Efter att ha hämtat upp 0-2 borde jag insett att det inte skulle gå. Verkar det för bra för att vara sant är det antagligen så.

Somewhere in Time

2008-03-12T09:09:00.003+01:00

Dagens jubilar är självklart Steve Harris som fyller 52. Det firar jag med att lyssna på Iron Maiden. Bland hans bästa hittar vi godbitar som:

Phantom of the Opera
Strange World
Killers
Hallowed be thy Name
Where Eagles Dare
To Tame a Land
Rime of the Ancient Mariner
Caught Somewhere in Time
Alexander the Great
Seventh Son of a Seventh Son
Sign of the Cross
The Clansman

... and many more

Up the Irons!

Sagan om...

2008-03-08T17:54:00.002+01:00

Vi beställde ringar igår. Lustigt att befinna sig i situationer man aldrig någonsin varit i innan.

"Vill ni ha några inskriptioner i ringarna?" Hmm...vad brukar det stå? Mitt förslag "NYC 080227" var, enligt juvelerarkillen, inte standardgravyr 1A. Tydligen är det vanligare med namnet på den respektive i varderar ring. Det blrv mer jobb för gravören med mitt namn istället för NYC...

Det blev inga diamanter i dödskallens ögon för övrigt.

Green Point, Brooklyn. 27/2-08

2008-03-04T07:56:00.002+01:00

Interiör Goodmans, Jukebox på hög volym.
SB - "Men ska vi gifta oss då?!"
I - " Ja..."
SB - "Nej, allvarligt, vill du gifta dig med mig?"
I - "... ..."
SB - "... ..."
I - "Ja, det är klart!"

Så, jag har förlovat mig. Om det är så det kallas. Vi ska i alla fall gifta oss. Inget datum är satt men det ska fantamej inte bli en sån där tioårsförlovning som glider över i ett rådhusgiftermål på en lunchrast.

Känns stort det här. Kommer bli bra.

En av (förra) årets bästa...

2008-02-22T01:21:00.001+01:00

Blott...

2008-02-20T00:49:00.002+01:00

...en dag till på jobbet, fredag, innan det är slut den här vändan. Sen bär det av till NYC på semester. Ska bli otroligt kul att komma tillbaka. Dollarn ännu en aning billigare denna gång. Återvänder dock till Sydis i slutet av mars för fortsatt vikarierande. Det är lustigt hur snabbt man kommer in i att knega. Känns rätt skönt faktiskt.

Åh, just det. Jag blev ju gudfar i söndags. Dopet gick bra trots min nervositet. Jag kände mig inte helt bekväm med att stå längst fram i kyrkan, med en bebis i famnen. Men det gick bra. Jag och lilla Mira skötte oss exemplariskt. Mira kräktes en gång, jag noll gånger. Värt att notera att hon inte kräktes på mig den här gången.

Anyway, satans Liverpool. Och träbenet Kuyt till råga på allt. Såg verkligen fram mott att se dem slås ut ur ännu en cup. Should've known better...

Ännu en dag

2008-02-14T01:33:00.004+01:00

Tung dag på jobbet. Vår chefredaktör dog helt plötsligt. Knall fall. Under ett par timmar stod liksom redaktionen stilla - sen började hjulen snurra så smått eftersom det ju ändå skulle ut en tidning i morgon också. Men det var svårt att hetsa upp sig över några nyheter.

Det är märkligt hur man ständigt måste påminnas om sin dödlighet. Ännu en gång har någon gått bort för tidigt. Otroligt tråkigt.

Konstigt att passera hans tomma kontor i morgon. Jag kan inte påstå att jag kände honom; men han var väldigt öppen och man tvekade aldrig att sticka in huvudet för att fråga om något.

Känns lite konstigt att ta upp något positivt. Men, jag har fått förlängt vikariat till och med två veckor in i maj. Känns bra. Hinner dock med en sväng till NYC också kommer att bli fedt.

Också noterar jag två gånger 2-0 i UEFA-cupen som värmer. Vinst för Everton, torsk för HIF. Gott så...

Historiens ovana att upprepa sig

2008-01-28T11:51:00.000+01:00

En av nackdelarna med att hålla på ett lag som inte tillhör de stora dinosaurerna i sin liga (nej, jag menar inte Malmö) är att om en av lagets spelare blir "för" bra kommer han för eller senare hamna på en av de större klubbarnas radar. Lex Rooney - även om han inte var först ut.

Nu är det Joleon Lescott som efter att ha landslagsdebuterat, gjort sju mål för säsongen och i största allmänhet varit suverän som ryktas tilldra sig såväl Uniteds och Arsenals intresse. Vilket inte är det minsta förvånande. Det hade dock varit outsägligt trist om han försvann. I Arsenal hade han antagligen fått spela en hel del med tanke på att de egentligen bara har två riktiga mittbackar av klass.

Jag tror emellertid inte att Moyes säljer Lescott såvida inte det kommer ett jättebud. Det som skulle kunna få en övergång att bli av är att han vill lämna för exempelvis United och säljs då Moyes inte vill ha en missnöjd spelare som är värd £10 miljoner. Oh well, hoppas han stannar. Utan honom kommer det vara svårt att håla den fjärde plats som Everton faktiskt ligger på för tillfället.

Trist med ligacupen förresten. Jävla Chelsea. UEFA-cupen är lite plåster på cupsåren och Brann som står på tur ska väl inte vara omöjligt tycks det mig. Jag trodde å andra sidan att Oldham skulle expedieras med enkelhet i FA-cupen så…

Från student till arbetslös till journalist på en vecka

2008-01-26T21:08:00.000+01:00

Jo, lite av ångesten försvann när de ringde från Sydsvenskan i onsdags. "Hej, kan du börja i övermorgon?" Klart jag kunde. Packa packa flyga flyga jobba jobba.

Bara en månads vikariat för en sjukskrivning; men ändå. Känns bättre att kunna skriva vikarierar på Sydsvenskan i arbetsansökningar än jobbar på krogen. Inte för att det är så jäkla illa dock. 1700 spänn i dricks på de tre senaste dagarna jag jobbat där. Inte så mycket dricks på en tidningsredaktion...

Tell me why I don't like mondays

2008-01-14T15:27:00.000+01:00

Trassel med låset på ytterdörren och jag på utsidan som måste komma in är lika med…

Gött…

Bra fotbollshelg…

2008-01-14T08:28:00.000+01:00

…Everton slog Man City, Zlatan gjorde två mål och Behrang spelade fram till matchens enda mål i sin landslagsdebut. Gott så.

I övrigt gör jag min sista skolvecka. Kanske för evigt?! Hög tid då jag ju faktiskt gått i någon form av skola nästan oavbrutet sedan 1987. Enda uppehållen var hösten 1999 till hösten 2001 och hösten 2003. All skolgång har inte varit på "allvar". Det har bland annat bestått av alibistudier i spanska för att finansiera en längre Madridvistelse. Sen skulle man kunnna diskutera huruvida mina tre gymnasieår var att gå i skolan på riktigt. Maken till omotivation får man leta efter. Faktum är att mitt gymnasiebetyg fortfarande inte är fullständigt. Något säger mig att det kommer förbli så .

Om jag inte går i skolan längre betyder det alltså att jag måste försörja mig genom lönearbete. Något som ger upphov till viss ångest. Det är en speciell situation det här. Jag har, och det visste jag om, gett mig in på en osäker arbetsmarknad och det är inte helt enkelt att få ett jobb. Vissa av mina klasskamrater har lyckats landa ett vikariat och jag är, faktiskt, glad för deras skull. Men jag skulle ljuga om jag sa att det inte påverkade mig när jag hör om klasskamraterna som får jobb när jag själv ännu inte har något. I och för sig ska jag hoppa in lite på Sydsvenskan i två om gångar i nästa månad. Och i dagarna kommer nog de flesta redaktioner utlysa sin sommarvikariat så då kan jag börja tänka på och oroa mig för det i stället.

Dessutom fick jag en lysande idé i fredags om vilken krog jag ska öppna om det inte blir någon journalist av mig. men den håller jag för mig själv så ingen snor den.

Helt overkligt bra rubrik på svd.se

2007-12-23T15:42:00.000+01:00

At the pleasure of the President

2007-12-21T18:40:00.000+01:00

Jag har sedan i somras sett samtliga sju säsonger av West Wing/Vita Huset. Tidigare i eftermiddags såg jag det allra sista avsnittet. Nu känns det lite tomt; som att förlora en vän.

Anyway, en väldigt bra serie är det. En av de bästa faktiskt. Måste ses.

Kom å köp!

2007-12-20T14:52:00.000+01:00

Jag vet att det ska tas med den berömda saltnypan. Men ändå. David Albelda till Everton?! Jag tror att det skulle funka. För inte så länge sedan hade jag aldrig trott att Everton skulle kunna kontraktera en spelare som Albelda. Men nu, när det händer saker, varför inte.

Albelda var riktigt bra i det Valencia som vann La Liga när jag bodde i Madrid. Real och Barca skaramlade mest men kollektivet Valencia vann. Detta var i och för sig drygt tre och ett halvt år sedan inser jag nu när jag räknar efter... Men ändå! Egentligen är det mest anfallare och mittbackar som behövs inför manfallet under African Nations Cup. Men ändå!

Från The Guardians "Rumour Mill".

Vomitar

2007-12-08T12:10:00.000+01:00

Nej, jag har inte slutat blogga. Men för tillfället är bloggen lite som en person som gått vilse mitt i vintern och som nu ligger svårt nedkyld under en gran och vars hjärt bara slår ett par gånger i minuten...

Det har helt enkelt berott på att jag under de senaste fyra månaderna suttit framför en dator och antingen själv skrivit, eller redigerat andras, texter. Det har inte blivit så mycket skrivande över till en bloggen. Vi får se hur det blir framöver. Jag tror även att det till viss del hänger ihop med hur jag blev bränd av MFF:s säsong. Det har oftat varit MFF som har varit katalysatorn i bloggandet. Kanske kommer det igång igen i och med Aubynn-värvningen. När nyheten kom skrev jag en kommentar på Sydsvenskans hemsida som sedan modererades bort... Jag säger så här: Jag hoppas och vill tro att Roland Nilsson vet vad han gör.

I övrigt har det hänt ett par saker värda att notera sedan blogghjärtat slog senast. Everton har kvalificerat sig för Europa-spel efter jul för första gången sedan Valdemar Atterdag brandskattade Visby. Min guddotter har kräkts på mig. Det var första gången en bebis har käkts på mig. Senaste gången någon kräktes på mig var när min klasskamrat kräktes på mina byxor någon gång på lågstadiet när vi satt och ritade grattikort till någon som fyllde år. Som tur var hade jag extra byxor på fritids som låg alldeles i närheten. Anyway. Bebiskräks är inte lika illa som vuxenkräks, eller 8-åringskräks för den delen. Inte alls.

Så, om ett par timmar lämnar jag mitt hem för de senaste fyra månaderna och åker hem till Stockholm. Känns bra, och lite konstigt. Jag pendlar mellan att känna att allt kommer ordna sig trots att det är svårt att få jobb; till att känna "krogbranschen here I come".

Ikväll ska jag på ryssfest i Hammarby. Kommer bli bra. Kalinka, eller nåt.

På gensyn?

Tiny Tim

2007-11-25T19:43:00.000+01:00

7-1

Premier League, we're `avin a laugh...

Döden dö

2007-11-21T23:44:00.000+01:00

Seedningen till EM är rätt intressant.

En grupp skulle kunna bli Holland, Italien, Tyskland, Frankrike. En annan skulle kunna bli Österrike, Sverige, Rumänien, Turkiet.

Jag vet vilken som skulle kunna kallas Dödens grupp…

Il Padrino

2007-11-21T01:23:00.000+01:00

Jag ska bli gudfar! Det känns lite stort på något sätt; även om det inte har så stor betydelse numera.

En ära är det i alla fall.

Well the beer I had for breakfast wasn´t bad, so I had one more for dessert

2007-11-11T23:17:00.000+01:00

Det är en särdeles trött söndag. Sitter i halvdvala och lyssnar på Dire Straits och lite Fleetwood Mac. Undrar om inte The Man´s too Strong är en av Dire Straits bästa låtar, i alla fall lite underskattad. Har inte lyssnat mycket på den sedan jag hade den på ett av mina blandband till Walkmanen på gymnasiet.

Jag älskade att göra blandband. Nu är det liksom inte samma sak längre. Då skulle det passa in på 45 minuter på varje sida utan att det bröt i en låt eller att det blev för mycket över, låterna var tvugna att komma den rätt ordningen för att skapa en bra rytm på bandet då det var bökigt att spola...

Början på Everywhere med Fleetwood är helt fantastisk. När första slaget på virveln kommer och de börjar spela efter 15 -10 sekunder är magiskt...

Agaetis Byrjun

2007-11-05T23:20:00.000+01:00

Jo, jag hoppa in lite på Sydsvenskan efter praktiken. Bara två dagar, men en skön bekräftelse på att jag gjort bra ifrån mig.

Måndag morgon

2007-10-30T19:31:00.000+01:00

It's a grand ol team

2007-10-24T22:31:00.001+02:00

I morgon spelar Everton UEFA-cup. Kan jag inte få ha lite fotbollskul? Snälla!?

Det är inga mirakel jag begär; bara en stabil vinst mot Larissa. Det. Det hade varit något.

Annars är det bra.

Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?

2007-10-01T22:32:00.000+02:00

The tale I'm gonna tell
Is about the group who couldn't say
Together they discovered with each other the perfections of an outdoor day

They had won some kinda prize
For selling way more stuff than the other guys
They were the shrewdest unit-movers
So their bosses got 'em tours of the countryside

Jag tror inte på ödet; jag tror snarare att livet är en serie mer eller mindre lyckosamma tillfälligheter. Såklart finns det saker mellan öde och ren slump. Kanske är det ens öde som fotbollssupporter att handskas med ständiga besvikelser och krossade drömmar. Jag kan dock inte intala mig själv att det är en tillfällighet att jag efter Kalmar-Malmö FF den 1 oktober 2007 finner mig själv gnolandes på låten som börjar på sättet ni ser ovan.
Helt klart är det ett tecken på att säsongen är riktigt körd när jag efter ytterligare en håglös insats kryddad med två utvisningar varken känner vrede eller sorg. Jag känner…vet inte vad jag känner för Malmö FF just nu. Värt att notera är att jag faktiskt sitter här och skriver denna text. Det var länge, länge sedan jag skrev om MFF.
Kom på mig själv med ett litet leende mungipan på mig när jag tänkte på att nästa säsong sitter vi där och tänker att - nu, nu jävlar. Bara det inte blir Roland Nilsson.

För övrigt noterar jag över att samma domare som avbröt Hammarby -MFF i femton minuter efter att någon slängt en plastmugg med öl efter Jon-Inge Höiland, lät matchen fortsätta som ingenting efter att Råsundas norra läktare kastat diverse effekter mot en blödande Örebrospelare och de sjukvårdare som tog hand om honom. Konsekvent? Non!
Vidare tror jag inte att allsvenskan är sämre än någonsin som vissa hävdar är orsaken till att det är så jämnt. Sverige har ju för farao ett par lag med hyfsad chans att ta sig till UEFA-cupens gruppspel. Gud förbjude.
Fast Everton vann igår. Mikel Arteta är riktigt bra emellanåt. Hans passning till Pienaars 2-0 höll Zlatan-klass.

Annars? Jo, det är kul att vara typ journalist. Visst mått av stress dock att det känns som att varje artikel jag lämnar antingen höjer eller sänker mina chanser till ett framtida jobb. Helt värdelöst att det är så ont om jobb.

450

2007-09-25T20:28:00.000+02:00

Efter en kräftgång som skulle fått Dr Zoidberg att lyfta på ögonbrynen hade Malmö igår chansen att klättra i tabellen till en plats som faktiskt hade inneburit en chans på guldet. Synd bara att det var oslagbara Gefle som stod för motståndet... Kuken i grus, för att citera en vän.

Det blir lite långt mellan uppdateringarna här. Jag har upptäck att efter en dag på redaktionen är det inte att sätta mig framför datorn och skriva när jag kommer hem som ligger etta på listan...

First class remix

2007-09-16T12:22:00.000+02:00

Veckans låt i iTunes har helt klart varit The Tough Alliances remix av Too Young med Taken By Trees.

Bra skit, som de säger. Try it, You´ll like it.

Skrivbordsjournalist

2007-09-15T00:54:00.000+02:00

Fyra veckor gick fort, Malmöredaktionen nästa.

Nedan: Mitt liv de senaste fyra veckorna.

2007-09-15T00:36:00.000+02:00

Nä, jag vet. Det här duger inte.

Jeg mig ett litet break så hittar jag tillbaka. Världsapromise.

Det är mycket nu

2007-09-03T01:39:00.001+02:00

Yes, as a matter of fact, I do rule the universe

Sunday evening coming down

2007-08-26T20:42:00.000+02:00

Har varit nere i Malmö i ganske exakt en vecka nu. Min inkvartering funkar bra, första veckan på Sydsvenskan har varit relativt lugn - en vardag börjar infinna sig. Känns bra.

För inte så exakt fyra år sedan, men ungefär lämnade jag Malmö för Stockholm. Ganska plötsligt misstänker jag att en del tyckte. Vad inte så många vet är att jag hade planer på att flytta till Oslo. jag hade till och med ett provjobb på en restaurang på gång. (När jag skriver det här slår det mig att jag inte är säker på att jag berättade det här för mina föräldrar. Får väl ge min mor rätt i att jag aldrig berättar någonting).

Hursomhelst. Det blev aldrig någon Osloflytt, bara ett nyårsfirande i samma stad några månader senare men det är en annan historia, det blev en Stockholmsflytt istället. Jag hade egentligen ingen riktig relation till Stockholm. Några släktingar som jag oftast träffade i Skåne, något enstaka besök med ojämna mellanrum. Ingenting speciellt. Men sen hände något och jag tog mitt pick (inte packet, bara två resväskor) och flyttade in på 13 kvadrat på Sveavägen. Det var högt i tak i alla fall.

Jag träffade så klart en tjej. De senaste fyra åren har vi inte varit ifrån varandra under några längre perioder - därför känns det lite speciellt att jag ska vara i Malmö i fyra månader. under veckan som gått har det varit rätt ok. jag har haft mycket nya saker att tänka på, men en söndagkväll är ungefär likadan i Malmö som i Stockholm.

Saknar dig, I.

Stumble out of bed

2007-08-23T22:43:00.000+02:00

Jeeez! Är inte van vid 9-5 arbete så här. Det tar knäcken på mig. Och då sitter jag mest på mitt arsle.

Puh... (inte Nalle)

I morgon är första dagen i resten av bla bla bla bla

2007-08-19T23:05:00.000+02:00

I morgon bitti börjar jag min praktik på Sydsvenskan. De första fyra veckorna tillbringar jag på inrikesredaktionen och om cirka tio timmar tar sexton rätt viktiga veckor sin början. jag är rätt nervös, faktiskt. Tänk om jag glömmer knäppa gylfen, spiller kaffe på inrikeschefen, stoppar tuggummi i kopiatorn eller tar sista wienerkransbiten...

Känns konstigt att vara i Malmö igen, den här gången för en fyramånadersvistelse. Saknar redan I.

Oh, well. Det ska nog gå bra.

Skidt, og sjovt Uppdaterad

2007-08-15T13:56:00.000+02:00

Raaah! Efter att ha suckat och surat över idioter bland MFF-supporters sedan Hammarbymatchen får man sånt här serverat till morgonkaffet. Detta gör mig outsägligt besviken och ledsen. Och arg. Vilka satans idioter! Muppar med AIK-firmakomplex. Vad är nästa? Kvartsamtal? Hästhuvud på farstubron? Fy fan. Det var inte MFF:are som var på Junior, tydligen. utan något annat gäng. Skönt, på något sjukt sätt. Undrar vad Paulo Sergio fick för uppfattning av utelivet i Malmö...

Vad roligare är: Vi vann mot HBK, med 3-1 bland annat tack vare spelaren som antastades igår. Tre poäng mot BP på lördag så börjar jag räkna hur poängen måste fördelas för att vi ska ta guld. 3-1 blev det också mellan Everton och Tottenham. Everton har börjat kanonbra. första gången sedan -93 vi vinner de två öppningsmatcherna på säsongen. Det var fantastiskt att se mångmiljonförvärven i Tottenham förgäves försöka reducera ledningen Everton tagit genom 35-årige Alan Stubbs, som är en spelare av den gamla, brittiska skolan. Och som inte skulle kosta en tjugondel av vad Totenham spenderade på Darren Bent... Puss på dig Alan. En av mina vänner som jag avnjöt matchen med igår fick sjukskrivas i tiodagar efter målfirandet av 2-1 målet. That´s taking one for the team.

Åter

2007-08-11T03:18:00.000+02:00

Det här, det 441 inlägget, har dröjt. Jag fick det påpekat för mig tidigare ikväll. Och det stämmer ju, jag är skämmigt dålig på att uppdatera emellanåt. har inget riktigt bra svar på varför det blir så. Jag har två inlägg liggande i "utkast", som jag inte publicerat. Antar att det bevisar att jag faktiskt mest skriver för mig själv, och inte för er som läser.

Vilket är skitsnack. Skulle jag se på statistiken att ingen läste hade jag nog lagt ner för länge sedan - men folk, ni, fortsätter att titta in. klart jag inte skriver för mig själv enbart. Då kunde jag suttit och gottat mig med en nyvässad blyertspenna och en såndär Moleskin-anteckningsbok. Tack för att ni läser, this one´s for you. Typ.

Det ena inlägget jag inte publicerade handlade om "After-incidenten", som jag väljer att kalla den. Fast när jag skrivit om den en stund insåg jag att jag var färdig med att hata Bajare. Det gick upp för mig att jag efter Hammarby-matchen egentligen var mest trött och besviken på alla muppar i MFF-klacken. Jag tycker till lite om det som hände den onsdagen här, läs kommentarerna till inlägget. Eller hela bloggen från början till slut om ni har tid. Det är bra läsning. Angående idioter som håller på MFF tror jag inte att jag vill utveckla det. Jag skäms för dem bara.

Det andra inlägget som aldrig publicerades handlade om min mormor. Hon fyller 90 på lördag och är... är.. Just så, jag upptäckte att jag inte kunde göra henne rättvisa i ett blogginlägg.. Alla tycker at just deras mormor är bäst och mest fantastisk. Jag även. Bara en sån sak att hon ser bättre än vad jag gör. Hon är född 1917 och på något sätt, trots att jag alltid vetat att hon är gammal - alltid 63 år äldre än jag - så var det inte förrän jag läste Mina Drömmars Stad och fick följa fiktiva Emelie Nilsson genom årtionde efter årtionde som jag till fyllest insåg hur mycket mormor upplevt. Född under det pågående första världskriget, förälder som dog i spanska sjukan, Kreuger-kraschen, ytterligare ett världskrig, ett kallt krig, rymdfärder, månlandningar, Berlinmurens konstruktion, Berlinmurens fall, T-ford, radio, TV. Ni fattar. Jag har svårt och greppa det. Kommer sskna henne när hon är borta. Den enda direktlänken jag har till en värld som är borta sedan länge.

Var tog fotbollen vägen i den här bloggen?

Tidigare i kväll var jag på Trädgården. John´s Candy gjorde livedebut med den äran. Trevlig kväll var det. Minsann.

Nu ska jag gå och lägga mig intill.

Så här nära att jag inte publicerade det här heller.

Panic at the Movies

2007-07-31T14:15:00.000+02:00

Gammel-emot Bergman har dött, och jag har inte sett en enda av hans filmer. Drygt 27 års förberedelse för att hamna helt utanför det aktuella kultursamtalet den närmaste tiden. Jag beundrar min hängivenhet.

Är filmerna så bra? Egentligen.

The good-good, the bad-bad and Carlos Tevez

2007-07-30T00:48:00.000+02:00

Inte så seriöst men rätt kul i The Guardian om bra-bra, bra-dåliga, dåliga-bra och dåliga-dåliga spelare. Kanske får återkomma i en allsvensk variant...

Jeff Albertson

2007-07-27T23:09:00.000+02:00

Ungefär samtidigt som The Simpsons började sändas i Sverige skaffade min familj video. Vet inte om vi var lite sena med det kanske. Våra grannar, Olssons, hade haft video länge - så det var där jag avnjöt Polisskolan 2 och andra mästerverk som fanns att hyra. Hursomhelst. Vi fick video, Simpsons började gå på TV3. Och jag gillade det, och jag fyllde videoband efter videoband med avsnitt. På longplay, så att ett fyratimmarsband blev åtta timmar långt. Sexton avsnitt per band. Jag brydde mig inte jättemycket om bildkvalitén. Det dröjde inte länge innan jag började diskutera utsikterna för en Simpsonsfilm med min klasskamrat, tillika Simpsonsfan, Otto. Föga anade vi då att det skulle dröja till 2007 innan det faktiskt blev så.

"2007?! Shit, då kommer vi va....tjugosju år!!" Kanske vi skulle ha sagt då.

Nu är den här, känns fint och lite overkligt nästan. Och jag ska göra ett av mina sällsyta biobesök. Trots att jag inte tycker att film är bäst på bio vill jag inte försätta chansen att få se Homer vara tre meter lång.

För alla er andra som också gillar Our Favourite Family har Vanity Fair lite läsning att bjuda på. Här, här, och här. Bland annat en tio i topp lista på bästa avsnitt.

Best. Series. Ever.

Plz

2007-07-26T15:55:00.000+02:00

Någon som vet en bra torrentsida om jag rent hypotetiskt skulle vilja ladda ner musik?

Tryck 1, och fyrkant

2007-07-22T11:55:00.000+02:00

Telefonen är tillbaka. Skönt. Tänker inte gå in på "Man är så beroende av mobilen", "jag kan inte ett enda nummer längre", "Hur klarade man sig innan mobilen?"

Don´t say go

2007-07-18T11:28:00.000+02:00

Jag är tillbaka från Malmö, till skillnad från min mobil som blev kvar i soffan hos mina föräldrar... Alltså får ni ringa mig hem eller till Idha de närmaste dagarna om ni vill mig något. Alternativt bruka någon av de nya elektroniska kommunikationsvägarna.

* * *

Sitter just nu och lyssnar på en dokumentär i P1 om Trance Dance. Jag blev till en början rätt förvånad när jag hörde Don´t Say Go i P1 - men det dröjde inte länge innan min lågstadietid komm vällande över mig. Trance Dance skiva Dancing In The Shadows präglade, tillsammans med Europes Out Of This World, mig hårt under mina första skolår. Jag gillade för övrigt Out of this World bättre än Final Countdown, gör fortfarande antar jag. Jag hade dem på kassett som jag spelade på en blå Sony-bandspelare som alltid hade Tone-reglaget på tio, det lät liksom högre då - om man inte kunde sätta volymen på max...

Tror nog det var i den Sony-bandspelaren som första gnistan i mitt musikintresse föddes. Det dröjde inte länge förrän jag önskade mig en riktig stereo, när mina kompisar önskade sig en Commondore 64 eller Amiga 500. Jag fick en stereo julen -88 eller -89 och Sonyn degraderades till radio i köket på mina föräldrars restaurang. Det förkortade livslängden rätt ordentligt. Det sliter på japansk finelektronik att skruvas på av dubbelpanerande fingrar och att stå bredvid en varmluftsugn med ångfunktion. Kommer ihåg att där satt en tejpremsa över FM-bandet som indikerade var de olika radiostationerna satt. Fast jag hade den alltid på P3, med ett tomt kassettband i så att jag kunde spela in om det kom en bra låt på Tracks eller Upp till tretton. Efter Paradise City på ett av banden han jag inte stänga av i tid och Ulf Elving hann kommentera låten med "Vilket ös" innan jag tryckte på paus. Och det stämde ju.

Snart sak Göran Zachrisson sommarprata. Det kommer nog inte bli ös, men jag har goda förhoppningar om att det blir bra.

I´m worthy

2007-07-17T12:46:00.000+02:00

Jag gjorde som Peter, räknade ut vad min kropp var värd.

$4175.00
Ikväll åker jag hem till Stockholm igen...

bästa III

2007-07-05T18:14:00.000+02:00

OFF

2007-07-04T21:53:00.000+02:00

Stötte på en kul grej. På hemsidan till Simpsons the Movie kan man designa sin egen Simpsons-figur efter ett antal olika valmöjligheter. Så här tänker jag mig att jag ser ut om jag bodde i Springfield.

Kanske inte på pricken, men jag är rätt nöjd ändå.

* * *
Förresten, mål på övertid. Orättvist... Smakade mumma

De ska få vad de förtjänar

2007-06-30T03:15:00.000+02:00

Okej, fängelse för två av IFK:s före detta big-shots. Det måste ju Tävlingsutskottet ta hänsyn till. IFK Göteborg till superettan!!!

Satans fuskare, hade det varit Örebro hade det varit hej då...

Ljus i mörkret

2007-06-28T20:11:00.000+02:00

Efter tisdagens antiuppvisning var det med ett leende jag skakade fram På Stan ur dagens DN. Framsidan är fantastisk! Egentligen inget anmärkningsvärt även om ungen är söt... Men en MFF-tröja! I DN!

In, ut

2007-06-21T00:13:00.000+02:00

Tillbaka från Algarve-kusten så... Skönt avkopplande, halvtaskigt väder, fyra böcker och såna där goda små 25-centiliters öl. Inte så mycket svenskar, men lots and lots of britter. De är intressanta att skåda på semester, britterna. Jag skulle vilja raljera över hur de bränner sig och sedan får sitta inomhus, men me tanke på hur jag hanterade mitt solande i söndags låter jag bli. Efter regn och mulet i flera dagar bestämde jag mig för att rata allt vad solkräm hette när solen kom fram igen. Stort misstag.

Jag är innne i en extrem läsperiod. Har på den senaste tiden betat av Fogelströms fem böcker i stadsviten, två av Stieg Larssons Millenium-böcker, Snabba Cash av Jens Lapidus, On Beauty av Zadie Smith, Utvandrarna och nu strax 100 år av ensamhet. Och alla har varit mer eller mindre bra. Olika böcker är bra av olika anledningar, men alla har gett mig något. Möjligtvis hade jag strukit 50 sidor om jag varit Gabriel Garcia Marquez redaktör...

I morgon åker jag till Norrköping (typ) för midsommarfirande extraordinaire. Eller, inte så extraordinaire egentligen. Sill, grill och snaps med kusiner och vänner. Och, min mormor! Världens bästa 90-åring hämtas upp i Norrköping för midsommarlunch.

Med anledning av den förestående högtiden fick vi ett litet ryck här hemma. Plötsligt fann vi oss bakandes och donandes. Det hela resulterade i en grym gubbröra, en löksill och kavring. allt för förtäring i övermorgon.

Ovan sill, nedan kavring. Uttala "ovan" med "o" som i "Oscar II" inte som i "Ola Ullsten".

SUPERSTAR!

2007-06-11T22:16:00.001+02:00

En vecka bara, swoosch!

2007-06-11T15:34:00.000+02:00

Det har varit för varmt för att blogga… Det har däremot varit perfekt väder för balkong/parkhäng och klassfest ggr2. Tack till alla i min suveräna klass. We rule the school.

I morgon bitti åker jag till Portugal för att chillaxa lite i en vecka. Ska bli knalle.

Först ska jag dock till Stockholm stadion och se MFF förnedra Brommapojkarna. Blir bra.

The day after yesterday

2007-06-03T22:40:00.000+02:00

Det var en trevlig liten fest igår. I fyllde 27 och det åt och dracks och dracks och åt och vi roade oss sådär. Sommaren bestämde sig för att gästspela i Stockholm vilket gjorde att vi kunde vara på innergården för grill och vin. Jag hade gjort grymma blandskivor och alla var glada. Har inte koll på hur kul grannarna tyckte det var när jag började smälla ballonger framåt midnatt.

Idag började jag återhämtningen med att städa innergården. Inget vidare, gick oerhört långsamt. oerhört. Men sedan, sedan blev det bättre. Resten av söndagen tillbringades på balkongen. Sällan har jag njutit så av att sitta med lite tidning, lite backgammon och kaffe. Maaaakalöst skönt. Grillade för första gången på balkongen - har köpt en liten behändig grill för 59 kronor på Prisextra. Inte jättebra, men funkade hyfsat.

Inser nu att jag egentligen bara sitter och gottar mig år hur göttigt jag har haft det idag. Dagen efter kan vara något fint också. Hoppas ni också haft det bra.

Sen kom den här flygande. Vem läser Cats egentligen?

Mina drömmars bok

2007-05-31T13:13:00.001+02:00

Har alldeles strax läst ut femte boken i Per-Anders Fogelströms Stad-svit, Mina Drömmars Stad osv. Och det har varit alldeles fantastisk läsning. Jag älskar när en bok liksom biter sig fast som de här har gjort. Jag har tänkt på dem även när jag inte har läst. Riktigt bra, måste läsas! Har redan införskaffat de tre bökerna som utspelar sig innan. Hoppas Fogelström gjorde ett bättre jobb än George Lucas...

Kommer dock inte hoppa rakt på Mobergs Utvandrar-svit efter det här. Blir nog Lapidus Snabba Cash - motsatsen till Fogelström på något sätt.

Hiccup

2007-05-24T23:31:00.002+02:00

Nu åkte vi fantamej ur cupen mot ett satans superettangäng igen.

WTF, som man "säger"

Z

2007-05-24T20:19:00.000+02:00

Precis när jag läste om det tänkte jag: Hur fan kan Zlatan vara så dum att han ställer upp på bild med, och talar väl om Luciano Moggi? Mannen som är en ännu större fotbollsskurk än Silvio Berlusconi.

Sedan tänkte jag ett steg till. När Zlatan skulle lämna Ajax var de till en början ovilliga att sälja honom. Då började han bråka med än den ena än den andra och gjorde sig omöjlig - Juventus nästa. Nu ryktas det om Real Madrid för Zlatan, men Inter vill inte sälja sin viktigaste anfallare. Zlatan är på väg att göra sig omöjlig i Inter. I Real finns Capello, mannen som tog Zlatan till Juventus...

Vad menar du? Hur vet du det?

2007-05-23T10:24:00.000+02:00

Jag gillar Dagens Fråga. Till exempel kan man få i Aftonbladet få tycka till om:

Sedan kan man gå in på ett forum och skriva av sig om det inte räcker med ett simpelt "ja" eller "nej". I övrigt hade inte Sawatzky varit nöjd med Aftonbladet. Frågan är ju helt stängd, inga följdfrågor.
Fast frågan är roligt ställd...

Kan inte låta bli

2007-05-22T20:55:00.000+02:00

Jag brydde mig inte om att länka till den vid publiceringstillfället efter som jag är en så bra vinnare – men nu kan jag inte låta bli när HIF misslyckats med att besegra Brommapojkarna. Jag är medveten om att det kan komma att slå tillbaka mot mig med great vengeance and furious anger, men jag tar en chans.

Här kan ni läsa om hur HIF:s ordförande Sten-Inge Fredin förklarar hur HIF är före MFF på alla plan utom en liten detalj om pengar på banken.

Allsvenska tabellen, maratontabellen, antal SM-guld, antal cup-guld, antal seriesegrar...

Målvakten?!

2007-05-21T21:18:00.000+02:00

1-1, på övertid, innickat av deras satans målvakt. Det finns inte. DÅ handlar det inte längre om bra eller dåligt spel. Bara om tillfälligheter.

Bortsett från resultatet i matchen var det en trevlig örebroresa. Bra väder och trevligt sällskap. En fadäs förutom att ÖSKs målvakt gjorde mål var att jag klämde mig på ett präktigt sätt på tåget någonstans i Arboga-trakten*. Lämanr er med en bild som får illustrera hur det kändes kvitteringsögonblicket

*Måns, zip it

Kronblom

2007-05-20T10:57:00.001+02:00

Snart drar jag till Örebro för årets första bortaresa, ska bli otroligt trevligt. Det blir nog inget besök vid Ronnie Pettersson-statyn, men det får vägas upp av korven på Behrn Arena - som var allsvenskans bästa senast Örebro låg i högsta serien.

Självklart vinner vi.

Timmerman

2007-05-19T13:41:00.000+02:00

Idag är jag sådär episkt bakfull, en människospillra. Ett torrt skinn.

Som tur är finns det någon som älskar mig mest när jag förtjänar det minst...

2007-05-18T01:53:00.000+02:00

Det finns saker som borde sägas om hur vi vann derbyt, men jag sticker in med ett konstaterande att Afonso är uttagen i brasilianska landslaget. Det, mina vänner, är stort.

I get all nervous like, like a footballer

2007-05-14T11:23:00.000+02:00

Sheit, jag har redan rejält med nerver som är i olag inför derbyt i morgon. Att Junior är borta är såklart môcket dåligt men förhoppningsvis startar Ofere, med långa dobbar, och kan ställa till med lite oreda i HIF:s ojämna försvar. Jocke är avstängd vilket antagligen innebär att Pode spelar på mittfältet. Höiland verkar vara en outsider till matchen i morgon, men med tanke på att han inte har värmt upp med ett par b-lagsmatcher tror inte jag att det blir match för honom.

Och så är biljetterna till Örebro bokade. Årets första bortaresa går alltså av stapeln på Söndag. Ska bli trevligt.

Får inte förlora i morgon

Ett par saker bara

2007-05-12T15:03:00.000+02:00

A) Det visar sig att halva klassen bloggar numera. Praktiskt nog har Camilla länkat till allas? bloggar så att jag inte behöver bokmärka 15 bloggar, utan bara hennes och sedan via den nå de andra. Än så länge vet jag inte vem av mina klasskamrater som bloggar bäst, det är för tidigt att säga. Plus att det finns en möjlighet att de läser detta och om jag skulle skriva att HammarPecks är bäst kanske resten blir ledsna och fryser mig ute - vilket vore tråkigt. Att jag tog HammarPecks som exempel beror alltså på att han inte bloggat sedan urminnes tider och liksom inte är med i diskussionen. Alltså inte för att jag inte gilar de andra. (Okej? Hörni?!) Bra.

B) Jag har en trivsam lördagseftermiddag som tillbringas stillasittande vid köksbordet med tidningar (DN, gammalt nummer av Gourmet), bok (Minns du den stad, Fogelström), lite äta (filmjölk&inte mycket mer än müsli), lite dricka (kaffe) och lite musik (iTunes på Shuffle - jag vet jag utger mig för att vara en albumkille, I´m full of it). Finner mig ofta sittandes i köket. Jag gillar det här. Kan bre ut mig på köksbordet. Nära till mat och dryck och stereo och radio och utsikt över innergården och ingen risk att fastna likt en lobotmipatient framför TV:n.

C) Senaste Syd-Sydväst var kul att spela in, särskilt tredje delen. Vi i panelen skulle ställa frågor till varandra om vårt supporterskap. Jag fick en riktigt jobbig fråga som blev bra TV, i alla fall för oss som var med. Ibland undrar jag om programmet inte är roligar för oss som är med än för de som tittar... Puffbilden för programmet är i alla fall tagen när jag svarar på den jobbiga frågan. Jag tänker inte berätta vad frågan och/eller svaret var. Det blir för lätta poänger för de som kan tänkas utnyttja det. Vill någon veta får de klicka sig fram till den delen av programmet. Önskar man ha en hake på mig vill det till att anstränga sig en smula. Bilden är lite kul, det syns på mig att jag är plågad samtidigt som de övriga har roligt på min bekostnad.

D) Apropå bloggar så är Det Ljuva Livet (länk i listan till vänster) den blogg jag läst längst tid. Jag blev till slut så pass nyfiken på Goesta att jag gjorde ett radiorep om honom i skolan. Det visade sig att jag var helt rätt på det. Efter det har det blivit intervjuer i City och Neo, plus att han har börjat skriva för PunktSe. Har ni inte upptäckt Det Ljuva Livet innan så gör det nu. Det är bra läsning. Utom när han skriver bra saker om Liverpool FC. Eric, som jag numera känner honom som, spelar dessutom skivor i kväll på Snottys. Det brukar vara bra. Jag har redan skickat dit min kusin, gå ni med. Det är ett trefvligt ställe.

E) Jag funderar en hel del på min ålder. Jag är osäker på om jag är gammal eller ung. Eller, jag funderar nog egentligen på om jag är vuxen eller inte. jag blir ju fortfarande på sätt och vis passad på dagarna. 1983 passades jag på Tegelstugans dagis, numera passar journalisthögskolan mig. Nyligen fick jag under ett samtal frågan: "Var de vuxna?", varpå jag svarade: "Nej, som mig ungefär." Jag är lite osäker på vad det säger om min självbild. Emellanåt känner jag mig urgammal, men ändå refererar jag ofta till mig själv som inte vuxen. Jag har inte jättelångt till 30 och är närmare 40 än 14. Tittar på siffrorna och inser att jag nog är vuxen trots allt. När året är slut är jag dessutom färdigutbildad. Vägen dit har inte varit spikrak men det faktum att jag nu börjar se det definitiva slutet på min barndom/ungdom/skolgång är såväl skrämmande som lite skönt. Jag har gått i någon sorts skola nästan konstant sedan 1987. Nog är det dags att gå vidare. Jag skulle vilja sätta mig ner med ett par upplagor av mig själv och prata om hur jag ser på saker och ting. Jag tänker mig 6-åringen, 11-åringen, 15-åringen och 20-åringen. Det vore spännande att lära känna dem. När jag tänker efter syns det mig att jag känner 11-åringen sämst. Vad gjorde och tänkte han på? Synd att jag inte skrev dagbok. Skulle ge mycket för att läsa min dagböker från förr.

F) Detta inlägget blev längre än jag tänkte mig när jag började. Nu spelar iTunes On The Beach med Honey is Cool. Tror jag var 17 när den kom. Känns som jag inte känner 17-åringen speciellt väl heller.